måndag 9 mars 2015

Vänner

Jag har under en tid funderat på begreppen vän, vänskap och vänner. När är man vänner och när börjar det suddas ut i något ytligare, kanske helt förintas och upphöra?

Wiktionarys definition på vän är: person som en annan person är nära bekant med och vars relation till denna präglas av positiv kontakt, ömsesidig tillgivenhet och tillit.

När slutar man att vara nära någon annan person? Det finns människor i mitt liv som jag varit väldigt nära vän med, riktigt nära. Men det är idag människor som jag inte alls har kontakt med längre vilket känns väldigt konstigt när jag tänker på det. Konstigt därför att vi delat så mycket djupt från vårt innersta. Nästan känt varandra bättre än vi känt oss själva. Det gör mig ledsen. Men jag känner att vissa av dessa människor har valt bort mig och då är det deras val, jag har gjort försök att finnas kvar men det har hela tiden runnit ut i sanden av olika anledningar. Några har bara försvunnit bort, sakta men säkert.

Det finns även människor i mitt liv som jag varit vän med men kanske inte så nära som de jag beskrivit ovan. Men mer vän än bekant, något där i mellan kanske. Dessa har också försvunnit, några tidigare i livet på grund av ändrad familjesituation, boplats eller vad det nu beror på, några har försvunnit sedan jag blev sjuk, dragit sig undan. Jag har inte orkat upprätthålla dessa kontakter.

Jag har nästan inga vänner kvar. Har bara en enda nära vän idag som jag faktiskt kan kalla för nära vän. Jag behöver fler vänner, behöver ett socialt nätverk, ett socialt sammanhang att få växa i men jag har inte kraften att göra något åt det. Vet inte var jag hör hemma, i vilken kontext jag skulle kunna hitta några vänner. Jag behöver människor som ger mig energi, inte tar. Jag behöver människor att skratta tillsammans med, att göra roliga och upplyftande saker med, att kunna vara både glad och ledsen med. Men jag vet inte var eller hur jag ska börja. Hur hittar man nya vänner när man är mitt i livet? När man inte har orken eller tycker att livet är toppen? Vem vill bli vän med en ibland nedstämd person som aldrig orkar umgås? Det blir lite moment 22.

2 kommentarer:

  1. jag känner igen mig i det du skriver.. moment 22... det är så svårt att bryta sig ur den där satans spiralen som går neråt och neråt. kämpa på, kram

    SvaraRadera